Cutcutcutcut 2 - äppelträdet

I söndags var det dags igen för den årliga beskärningen av äppelträdet. Frågan är hur mycket nytta det gör för någon större mängd äpplen har ännu inte skådats, hehe. Fast det blir fint. Ett gott resultat är ändå att trädet får den där vackra paraplyformen som jag lärt mig att äppelträd ska ha. Ända sedan vi beskärde trädet för första gången har jag fått en helt ny blick för fruktträd. Det gäller för övrigt rätt mycket som har att göra med allmän skötsel av hus och hem.

När jag vandrade ner mot pendeln på måndag morgon kunde jag med ett snett leende konstatera hur mina ögon minsann tog in och granskade hur välskötta eller ej alla kåkarna på vägen var. Per automata. Kvinnan brukar stolt säga att hon har "förstört mig". Eller förädlat.

En negativ aspekt av det här är dock att jag retar mig på de som trots att de har fina boenden ändå inte verkar bry sig ett skvatt. Vi har en granne exempelvis som verkar har sett "Törnrosa" alldeles för många gånger. Hans hagtornshäck har tillåtits totalt bängelväxa spretigt på höjden. Det är smått obegripligt hur han tänker som låter den chansera så.

Medan Kvinnan klippte sopade jag uppfarten och trottoaren. Bägge var så pass dammiga att man hade kunnat spela in en western utan problem. När en bil åker förbi på gatan utanför dröjer det flera minuter innan dammet har lagt sig efteråt och den som drömmer om att tvätta bilen gör sig inget besvär förrän Järfälla Kommun tar sig samman och förrättar vårstädning och får bort det som alltmer börjar likna små rullstensåsar på vägen.

När jag stod där på uppfarten i solen och mös tänkte jag att det banne mig är det sista som behövs innan sommaren kan komma. En bullrande fuktande rengöringsmaskin. Då är våren komplett.